SPANIELN SOM JAKTHUND
Springer spanielns fältarbete: Springer spaniel är en stötande och apporterande hund. Spanieln ska arbeta i nära samarbete med sin förare. Den ska söka efter vilt t.ex. kanin, hare, fasan, rapphöna och skogsfågel. Det är viktigt att spanieln arbetar inom bössans räckvidd, d.v.s cirka 20 meter. Stöter hunden vilt på längre avstånd, räknas det som ett allvarligt fel eftersom viltet är utom skotthåll.
Spaniel ska arbeta i ett raskt tempo, i galopp, större delen av fältsöket. Tempot är viktigt, för att inte vilt ska hinna löpa undan. En spaniel ska söka av marken framför och på sidorna om föraren. Hunden söker i ett zick-zack mönster, som kan variera beroende på hur terrängen ser ut och vilka vindförhållanden som råder.
När spanieln har lokaliserat vilt ska den snabbt stöta viltet. Det är mycket viktigt att hunden lugnt förblir sittande efter uppflog eller uppsprång, så att skottillfälle kan beredas. När föraren ger kommando ska hunden sedan snabbt apportera.
Spårarbete: En spaniel ska snabbt kunna spåra upp och apportera skadeskjutet eller dött vilt. På jaktprov prövas denna förmåga genom, att hunden självständigt följer ett ca. 150 meter långt släpspår. Vid spårslutet ligger oftast en kanin. Hunden ska snabbt apportera kaninen till föraren, som väntar vid spårets början.
Vattenapportering: Spanieln är en hund med vattenpassion. En spaniel ska lugnt kunna sitta vid strandkanten eller i vassruggen och invänta förarens apportkommando. Hunden ska kunna markera nedfallande vilt. Ibland missar hunden en markering men den ska ändå kunna lokalisera viltet med hjälp av luktsinnet. En apporterande spaniel är ett måste vid all fågeljakt.
Apportering: Apport betyder greppa - hämta in. Apportering är något som hunden måste lära sig. Många hundar har anlagen från födseln men om du som förare inte arbetar med anlagen kommer hunden inte att bli den apportör som du vill ha.
Det är viktigt att all apportering görs positivt. Det gäller inte endast valpstadiet utan även den vuxna hundens inlärning. Du som förare kan inte korrigera vid rätt sekund under momentet apportering. Du är för långsam. Eftersom din korrigering kommer fel i hundens värld blir hunden osäker eftersom den inte förstår vad du menar. Välj därför den positiva vägen i din apporteringsträning!
Träna inkallning innan du påbörjar apporteringen. Det får inte bli en katt och råtta lek med apporten.
Det är viktigt att hunden känner sig uppskattad med apporten i munnen. Det är då den är som duktigast. Den ska även känna att den är duktig när den greppar apporten. Att jag får apporten ska inte vara något märkvärdigt. Få hunden att känna ett värde i att finna apporten och känna sig stolt när den visar och vill ge mig apporten. Hunden ska vilja finna en ny apport och komma med den till dig.
Retrieverträning och spanielträning
En retriever ska arbeta på betydligt längra avstånd från föraren än en spaniel. Detta får inte glömmas bort i hundträningen. De längre avstånden lämpar sig för retrievern. Spaniel arbetar i nära kontakt med sin förare. Men tänk på att spanieln ska kunna dirigeras till en skjuten fågel som flaxat iväg en bra bit, låt säga 50 meter. Men med de avstånden är du inne på elitträningsnivå. En nybörjare ska hålla sig inom 20-30 meter, medan retrievernybörjaren ska klara av 50 meter och så småningom upp till 100-200 meter.
Dirigering: Dirigering innebär att du som hundförare styr din hund mot ett bestämt mål. Hunden ska kunna gå rakt fram och inte avvika från linjen. Hunden ska även kunna stanna upp vid signal från föraren och avvakta förarens instruktion; fortsätt rakt ut, gå till vänster, gå till höger eller sök nära där hunden befinner sig.
Sätten att lära hunden att gå rakt fram är många. Själv har jag valt den modellen som innebär att hunden alltid ska lita på att fågel/dummy finns att hämta. Hunden får vid upprepade tillfällen se kast av dummy samt höra skott alternativ kvackande. På detta sätt får hunden en inre bild som framkallas när föraren ger sina signaler. Dirigeringens signaler innebär att föraren har pipan i munnen och böjer sig ned invid hunden och visar med arm och hand riktningen rakt fram.
1. Tecken till hunden: Sätt pipan i munnen! Hunden ska vara medveten om att dirigeringen ska påbörjas.
2. Ställ frågan till hunden: Är du laddad?
3. Figuranten kastar 3-4 dummies framför sig på ett avstånd av ca 20-30 meter, samt säger kvack. Att tänka på: Kast kan verka hetsande på hunden. Tänk efter om du har en hund som du hellre ska lägga ut dummiesarna för. En spaniel bör arbeta med ett avstånd av ca 10 meter.
4. Du riktar din arm och hand mot målet. Glöm inte pipan i munnen. Vid ordet "ut" ska hunden springa snabbt rakt fram och hämta in dummyn åt dig.
5. Tänk på att hunden alltid snabbt ska finna dummyn utan att starta ett sökmönster. Öka avståndet succesivt efter hur väl hunden lyckas.